Platsen som resurs

Vi kan nu erbjuda hjälp att utreda specifika orter och samhällens möjligheter för utveckling (företag, kommun (offentlig sektor) och ideell sektor), detta utifrån den forskning som Lotten bedrivit som industridoktorand i Lotten & Company AB, vid Handelshögskolan i Göteborg (licentiat 2012) och vid Universitetet i Twente, Nederländerna (doktor 2016).

Utifrån Barney (1991) och hans VRIO-ramverk kan resurser identifieras för att skapa hållbar konkurrenskraft. Den som äger eller kontrollerar en resurs är den som kan tillgodogöra sig konkurrenskraften. Genom att titta på "relational RBT" alltså relationsbaserad resursbaserad teori, kan fler kunna åtnjuta effekterna av att ha tillgång till, ofta knappa, resurser. Detta är viktigt, inte minst på landsbygden, för att tillsammans klara investera för framtiden. VRIO-ramverket handlar om att resurs ska vara värdefull, sällsynt, icke-imiterbar och att de resurser man har ska kunna organiseras på bästa sätt. Detta ramverk utgör grunden i platsanalysen.

För att förstå varför en plats utvecklas, skapar medvetande, identitet, engagemang och attraktionskraft krävs att flera faktorer utvecklas för att skapa kännedom och upplevelser (Schmitt & Simonson, 1997). Faktorer som historia, religion, mode, politik, psykologi, filosofi, natur, kultur och konst är avgörande framgångsfaktorer för den geografiska lokaliseringen och utvecklingen (Schmitt & Simonson, 1997).

Dessa faktorer är en grund för att förstå platsers framväxt med en ackumulerad samling företag, anställda, kapital och produktionsenheter. Företagen spelar roll för invånarna i kommunen, samspelar med kommunens ledning och tillsammans kan de utgöra motsvarande medelstora företag ute i Europa (Svensson, 2012). Platsens dragningskraft lockar besökare, etableringar och boende. Namnet som blir känt för orten knyter till sig investeringar och när en kritisk massa etablerats så utvecklas platsen (Weick, 1995).

Platsens möjligheter kan hanteras enligt den metod Kevin Lynch (1960) tog fram för att bedöma attraktivitetet i stadskärnor där olika bedömningsgrunder finns. Metoden går ut på att fråga människor som finns i området, hur de rör sig och hur de ser på sitt samhälle. Genom intervjuer kommer information fram kring områdets områden, landmärken, noder och stråk av betydelser. Området kan analyseras utifrån tre komponenter: identitet, struktur och betydelse.